Jag leker med orden. Pennan skaver mot fingrarna som blir platta och röda av det krampaktiga greppet, ovana vid rörelserna. Ovana vid pennan i handen. Fingertopparna är vana vid att arbeta och dansa fritt över tangentbordet för att skapa texter och sätta ord på tankarna. Gräva sig ner genom alla lager. Genom det ljusa och lätta, ner till det svarta och röda. Ner till smärtan.
Det digitala har tagit över. Ett nytt verktyg för skapandet.
Att skriva fysiskt, låta pennan möta pappret. Konstigt.
Bra!
SvaraRaderaJa det är olika sorters skrivande. Ibland känns det som man skriver mer på riktigt när man skriver för hand. Men det skulle inte funka för mig som stryker och ändrar hela tiden.
SvaraRaderaOjdå det här gilla jag dansar fritt fridans över tangentbordet!
SvaraRaderabra
SvaraRaderaMysigt att skriva för hand ibland.
Men jag stavar som en första klassens kråka.
Så + med stavningsprogram
Härligt beskrivet om det nya verktyget.
SvaraRaderaNej, jag skulle inte kunna gå tillbaka till att skriva med penna och papper.När jag ibland gör det känns det som att det går alldeles för sakta.
Jag håller med Ethel. Det var liksom mer känsla i att skriva med penna.
SvaraRaderaÄn idag skriver jag ofta små texter och dikter med penna.
Men jag måste medge att det är faan så mycket enklare att sudda eller ändra med datorn.