Hon kastar frukt på min rygg
Hårda äpplen och små vindruvor som spricker sönder och blir blöta
Jag står med ryggen mot henne
Tittar bort mot den lilla båten i fjärran
Hon kastar och kastar
Ömsom hårt, ömsom trött
Ibland missar hon
Då svär hon och kastar hårdare
Äpplena gör ont
Hon får kasta hur länge hon vill
Tills hon tröttnat
Jag kan stå här i evigheters evigheter
Och titta på den lilla båten
För jag redan är där.
Fint och känslosamt skrivet.
SvaraRaderaFint skrivet, gör ont i ryggen. Får inte klart för mig om fruktkastaren gör det för att "jag" tittar på båten, eller om "jag" i tanken förflyttar sig till båten just för att fruktkastaren kastar på henne. Kanske en bidragande orsak till att texten är intressant.
SvaraRaderaHåller med Liselotte du har fångat stämningen perfekt
SvaraRaderaler jättebra tycker jag...
SvaraRaderaBra.
SvaraRadera"För jag är redan där."