Hon harklade sig
Svalde hårt
Paniken hade lagt sig
Kvar fanns endast en bitter eftersmak
Av det som funnits.
En dröm som förvrängdes
Blev till någonting annat än det som skulle vara
Mörkret hade lättat
Solen trängde in
Sprängde sönder den svarta dimman.
Hennes läppar var torra
Strupen skrek efter vätska
Men allt hon förmådde sig
Var att vända sig om
Stirra in i den smutsigt vita väggen.
Paniken griper tag i mig. Bra.
SvaraRaderaSista stycket är väldigt starkt.
SvaraRaderaGillar.
SvaraRaderaStark beskrivning av panik.
Oj, oj vilka bilder jag ser när jag läser texten. Bra jobbat
SvaraRaderaLäser texten och uppfattar känslorna efter en panik som hindrar och förstör. Jobbigt.
SvaraRaderaså uppgivet...bra skrivet
SvaraRadera