Jag tänker ligga här och låta regnet droppa ner över min rygg
Mjukt och smekande som bara regnet kan
Ibland kommer jag att vända ansiktet upp mot den blå himlen
Ibland kommer jag att vända ansiktet upp mot den blå himlen
Och så kommer jag att ta tre djupa andetag och hålla kvar luften i lungorna så länge jag kan.
Men jag kommer att stanna kvar här
Men jag kommer att stanna kvar här
Med ansiktet mot marken och fingertopparna under den kladdiga ytan
Jag är inte klar
Inte riktigt än
Jag har inte känt leran forma sig under min kropp på riktigt ännu
Jag har knappt börjat
Även om jag vet att du vill
Även om jag vet att du vill
Att jag ska börja åla mig
Att jag ska röra på mig lite
Bara litegrann
Men det är inte dags ännu min vän
Inte riktigt än
Vackert. Nere i leran kan vi känna oss upprättade, en stund.
SvaraRaderaBra. Håller med om leran.
SvaraRadera